Del 8: Säkra mötet

Petter Säterhed är säkerhetskonsult och utvecklare av evenemangs- och säkerhetskurser på Karlstads universitet. Han förklarar att det är svårt att generalisera kring vilka risker som är vanligast. Det finns många olika hot, och till viss del hänger det ihop med typ av möte.
– Det handlar om allt från brand och hur människor rör sig, till terrorhandlingar eller digitala intrång. I stort kan man dela in riskerna i fyra segment. Det är sådana som orsakas av själva deltagarmassan, exempelvis trängsel och klämning, och sådana där enskilda individer kan bli utsatta för andra, exempelvis digitalt intrång eller våld. Sedan har vi risker som är en direkt följd av själva evenemanget. Det kan handla om olyckor eller brand, men också att evenemang som samlar många människor kan bli intressant för antagonistiska handlingar som exempelvis terrorism.

Goda flöden

Risker som mötesarrangörer brukar tänka på är brandrisk och risken att deltagare kan drabbas av sjukdom som hjärtstopp eller allvarliga allergiska reaktioner om de utsätts för exempelvis parfym eller nötter. Det man däremot kan missa att planera för, är de risker som uppstår när många människor ska förflytta sig samtidigt.

– Goda flöden eller god crowd management är centralt för ett lyckat evenemang. Crowd Management handlar om besökarens säkerhet och trygghet, men inte bara det. Genom Crowd Management skapas också en bra upplevelse som exempelvis ger hög tillgänglighet och korta köer. Begreppet Crowd Management är relativt nytt och okänt. Incidenter kopplade till flöden uppmärksammas inte alltid, eftersom de sällan leder till dödsfall, säger Petter Säterhed.

Ett annat hot är risken för digitala intrång. Det är något vi ofta pratar om när det gäller hackare som tar sig in på myndighetssajter eller Facebooksidor, men som ibland glöms bort när det kommer till möten och konferenser.
– Ju fler människor som samlas, desto större är risken att en antagonistisk kraft vill utnyttja tillfället. Det kan exempelvis leda till att det sätts upp låtsasrouters som deltagarna i god tro kopplar upp sig mot. På det sättet kan obehöriga komma åt det som finns i deltagarnas privata konton. Detta kan även ske under pågående möte. Därför krävs det att man kontinuerligt ser över den digitala säkerheten.

En säkerhetsrisk som ofta diskuteras i media är terrorhot. Det kan uppstå både på grund av mötesinnehållet eller personer som deltar, likväl som på grund av att någon vill slå till mot det demokratiska samhället som sådant.
– Den här typen av risker måste bedömas från möte till möte. Bedömningen av den nationella hotnivån är väldigt grov. Därför bör man även göra en lokal analys av det aktuella mötet. Det görs lämpligen i samarbete med kommunpolisen. Det är viktigt att ge god tid till analysarbetet. Att vidta skyddsåtgärder utan analys kan bli både dyrt, fult… och i värsta fall farligt. Därför ska man designa säkerhetsinsatsen utifrån den fastslagna hotbilden och identifierade sårbarheter.

Nyckelord i säkerhetsarbetet:

Analys: Vad kan hända och vilka konsekvenser får det?
Handlingsberedskap: Nyckelpersoner ska ha korrekt information, kompetens och resurser för att lösa sitt uppdrag.
Felsäkerhet: Hela organisationen ska fungera även om det oförutsedda inträffar.

Hur skyddar man sig?

Så långt om olika risker och hot. Men hur gör man då för att skydda sig? Och kan man skydda sig mot allt?
– Nej, oavsett vilka åtgärder man vidtar så går det inte att skydda sig mot precis allt. Men de allra flesta riskerna kan man faktiskt undanröja genom god planering. Man gör helt enkelt en bedömning där man identifierar sårbarheter och risker. Utifrån det planerar man säkerhetsinsatsen. Här är det viktigt att säkerheten är i samklang med evenemanget i övrigt. Målet måste vara att besökarna ska få en så bra upplevelse som möjligt, utan risker.

Petter Säterhed förklarar att arrangören alltid har ett val att göra när det gäller säkerhet. Man kan låta bli att göra någonting alls. Det är billigt, men ger å andra sidan inget skydd. Eller så gör man omfattande säkerhets- och skyddsåtgärder. Det ger mycket god säkerhet, men till en hög kostnad.
– ’The sweet spot’ är någonstans däremellan. Att hitta en balanserad nivå är en utmaning. För att klara det behöver man börja säkerhetsarbetet tidigt. Centralt i det arbetet är att skapa en säkerhetsorganisation. Den behöver inte vara stor, utan ska vara dimensionerad utifrån mötets storlek. Men det är viktigt att den inte prioriteras bort.

Koll på lagen!

I Sverige regleras mötessäkerheten ett antal lagar och regler, exempelvis lagen om skydd mot olyckor och olika brandskyddsregler. Hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, finns mer information om regelverket.

Utöver säkerhetsorganisationen bör hela mötesorganisationen veta hur man hanterar kriser. Det ska kort sagt finnas en krisplan som alla är insatta i.
– Vi blir alla mer korkade under stress. Därför behöver man arbeta med sin beredskap. Varje individ i organisationen ska helst veta vad hen ska göra vid en kris. Det fokuserar primärt på två saker, nämligen vad den egna organisationen gör för att underlätta för samhällets resurser, och hur den egna organisationen kommunicerar vid kris. Det kan handla om hur man utrymmer effektivt, hur SOS Alarm kontaktas, vem som möter upp blåljusmyndigheter och om den egna personalen ska göra något specifikt i samband med krisen. Snabb och korrekt kommunikation och bemötande av felaktiga uppgifter bör också ingå, förklarar Petter Säterhed.

God säkerhet handlar alltså om information och planering. Men säkerhetsarbetet får inte bli alltför synligt, då finns risken att den sprider otrygghet istället för trygghet.

– ”Riktigt dålig säkerhet” är otillräcklig. Säkerhet som bara är ”dålig” fokuserar på ungefär rätt saker, men syns för mycket. ”God säkerhet” hanterar evenemangets utpekade risker och är precis så synlig som den behöver vara. Gula västar kan alltså signalera trygghet i vissa sammanhang, men skapa otrygghet i andra. Så det handlar inte bara om vad man gör. Utan också hur man gör det.